Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Ordförandebloggen: Johanna Jaara Åstrand

Fel väg för gymnasieskolans yrkesprogram men rätt väg för fritidshemmen

Yrkesprogrammens attraktionskraft har minskat sedan högskolebehörigheten togs bort för sju år sedan. Näringsliv, fackförbund och elever säger unisont att den bör återinföras. Ändå säger Alliansen nej till regeringens förslag att yrkesprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet.

Idag var det final för riksdagens behandling av utbildningspolitiska frågor den här terminen. Riksdagens talman fällde klubben för avgörande i fyra frågor som vi i Lärarförbundet länge kämpat för. Vi kan glädjas åt två viktiga segrar men tvingas konstatera bakslag i de andra två.

Lärarlegitimation för fritidshemmet

Äntligen fattades beslut om att endast den som har lärarlegitimation med behörighet för fritidshemmet ska få ansvara för undervisningen på fritidshemmet. Många års påtryckningar ger nu utdelning. Kravet är ett viktigt erkännande av fritidspedagogikens betydelse och kommer kunna höja statusen för lärare i fritidshem samt leda till bättre villkor. En seger för både lärare och elever!

Även frågan om förskolechefernas titel och utbildning avgjordes idag. I fortsättning ska de benämnas rektorer och genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Lärarförbundet och inte minst Lärarförbundet Skolledare har länge drivit på för den här reformen som är en bekräftelse på förskolechefens ansvar och kompetens och kommer bidra till såväl statushöjning som förbättrad undervisningskvalitet.

Estetiskt ämne naturlig del i bildningsuppdraget

Så långt goda nyheter. Men dessvärre röstade riksdagen också ner två förslag som vi kämpat för. Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade mot regeringens förslag om att återinföra obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan och mot förslaget att återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen som norm.

De estetiska ämnena har en viktig roll i gymnasieskolans breda bildningsuppdrag och det är ingen tillfällighet att de estetiska ämnena har en stark ställning i skolan i de länder som brukar toppa olika internationella rankinglistor. Bedrövligt att insikten om de estetiska ämnenas betydelse fortfarande inte fått fäste hos alla partier i Sveriges Riksdag.

Politiskt spel om yrkesprogrammen

Lika trist är utgången vad gäller frågan om gymnasieskolans yrkesprogram ska ge högskolebehörighet. Propositionen som skulle återinföra högskolebehörighet på yrkesprogrammen hade tills för bara några månader sedan majoritet i riksdagen. Men sedan ändrade sig plötsligt Moderaterna på grund av Alliansens positioneringar inför valet.

Taktik och politiskt spel har gått före sakfrågan, tyvärr. Såväl näringsliv, elever som fackförbund är eniga om de stora fördelarna med att yrkesprogrammen ger högskolebehörighet och att det skulle stärka yrkesutbildningarnas status och kvalitet. Jag har tidigare argumenterat mer ingående i frågan här.

Alliansens position besynnerlig

På många sätt är halsstarrigheten om att yrkesprogrammen inte ska ge högskolebehörighet besynnerlig. Sedan 2011, när möjligheten att läsa in kurser för högskolebehörighet försvårades, har antalet elever minskat med en tredjedel. Det borde vara uppenbart att frågan om högskolebehörigheten är en viktig del för att vända den negativa trenden – även om den inte är den enda.

Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar och jobben utvecklas och förändras. Ska skolan inte rustas inför detta faktum? Tror Alliansen att det är genom minskad kompetens som Sverige ska klara konkurrensen från länder med en välutbildad arbetskraft?

Skapa inte återvändsgränder

Yrkesprogrammen behöver innehålla teoretiska ämnen som till exempel engelska och svenska. Goda teoretiska kunskaper är ofta nödvändigt redan i dagens arbetsliv. Än mer så i framtiden. Till det kommer att högskolebehörighet öppnar dörren till att senare kunna sadla om och studera vidare. Varför ska en 15-åring som väljer ett yrkesprogram behöva riskera att hamna i en återvändsgränd senare i livet?

Lärarförbundet kommer fortsätta kämpa för rätten till grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det är uppenbart att vissa partier har intagit sin nuvarande position emot bättre vetande.

Kommentarer:

Ann-Cristin
Ann-Cristin Rosenborg

Hur gick det nu för oss fritidspedagoger? Alla med en examen efter augusti 1977 gick det bra de får sin legitimation. Men för mig med en examen juni 1977 gick det sämre. Jag har bara en examen som fritidspedagog soecialkurs gymnasiet skolan. Så blev man utbildad då det var den utbildningen som fanns då. Jag har en fritidspedagog examen har arbetat 41 år men från juli 2019 får jag inte ansvara för fritidshemmet. Fick avslag från Skolverket idag. Beviljas inte lärarlegitimation. Lärarförbundet gör om o gör rätt. Svar önskas ...

  • Skapad 2018-10-12 21:52

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här